För ca. tio år sedan började det gå rykten om 2 fullängdsskivor som dykt upp från ingenstans. Tydligen hade någon spelat in två hela skivor på 80-talet som var fulla med syntar och tidstypiska arrangemang. Två skivor som gått under de flesta samlares, för att inte tala om allmänhetens, radar. Soloartisten ifråga hette Peter Roos, kom från Malmö och spelade in skivorna "Klimax" och "Forntida nyheter" hemma hos sig på en portastudio. Dessutom spelade han, tillsammans med vännen Jimmy Parmbo, också in en singel. För att få veta mer om detta mystiska projekt har vi talat med både Peter och Jimmy:
Jag skaffade en akustisk gitarr i början av 70-talet och
började att plinka på den. En billig nylonsträngad. Sen tränade jag in lite
ackord och började att skriva lite texter. På den tiden var det mest på
engelska. Jag har aldrig lärt mig noter. Kom ihåg att en kompis och jag tog
gitarrlektioner. Han var egentligen inte intresserad utan tog med biltidningar
och visade upp nya modeller hela tiden.
Jag längtade mest hem till Deep Purple´s "Fireball" som precis
kommit ut då. Sen startade jag band. Vi höll till på Södra skolgatan i Malmö.
En gammal skolkamrat som spelade trummor i ett band då tipsade oss om en
fastighetsägare som hyrde ut gamla risiga lägenheter till låg hyra. Har för mig
att hyran var på strax över en hundralapp i månaden. Ett rivningskvarter som
huserade säkert minst 17 band på den tiden. Sedan blev alla vräkta för att det
skulle rivas/renoveras och jag var med och startade bandet Kilgore Trout som
sedermera blev Att Som. Vi höll på med en singel på Amalthea och var i studion när jag
lämnade dem.
Kilgore Trout.
Det var en dröm jag haft i många år: att göra en egen
LP-skiva. Idéen kom nog först med ett reportage i tidningen Musikens Makt om
Kjell Höglund som hade på egen hand gjort plattor på 70-talet. Där beskrev han
hela processen så att säga.
Kilgore Trout live.
Klimax fick lite uppmärksamhet i radio och en recension vad
jag vet. Recensionen var det bästa då jag genom enbart den sålde runt 30
plattor. Klimax trycktes upp i 500 ex och Forntida Nyheter i 370 ex. Att släppa
plattorna gick väl bra, men sen att sälja dem och sprida ut allt i stort sett
själv med hjälp av vännner var den sidan av det hela som inte var så lyckat.
Utan kontakter i branchen var det stentufft. Jag var överallt med plattorna och
la reklamlappar i massor av brevlådor. Ärligt talat så sålde de mycket dåligt.
Fast 2 gånger betalade jag taxi med Klimaxplatta!
Reklamblad för "Klimax".
Samtidigt som andra plattan spelade jag in en singel. En jag
träffade ett år innan, Jimmy Parmbo, som ville att jag skulle hjälpa honom att
göra en singel. Jag gjorde låtarna och spelade instrumenten och han sjöng. Vet
inte hur det gick med singeln, men han sålde också den på egen hand med stor
möda. Jag har nog bara ett ex. kvar av den nu.
Jimmy Parmbo: Singeln jag var med på släpptes 1984. Jag hade inget band, utan spelade in den med hjälp av Peter Roos. Han spelade alla instrument på singeln och jag sjöng.
Jimmy Parmbo: Singeln jag var med på släpptes 1984. Jag hade inget band, utan spelade in den med hjälp av Peter Roos. Han spelade alla instrument på singeln och jag sjöng.
Jag har alltid varit intresserad av musik. Det började med
Beatles på 60-talet. Jag är ju uppväxt med sån musik. Jag kallar mig allätare
när det gäller musiksmak. På 70-talet gillade jag Sweet, Kiss, Black Sabbat,
Scorpions och Deep Purple. Men även David Bowie var stor. Under 80-talet
gillade jag också Adam & the Ants, Peter Gabriel och Genesis, AC/DC och
Uriah Heep.
Omslaget till Peter Roos och Jimmy Parmbos singel.
Jag kände Peter och han hade en portastudio. Vi spelade in
singeln hemma hos honom. Det var ett stort arbete med att ping-ponga kanalerna
så att vi skulle kunna göra allt vi ville göra med de begränsade möjligheterna
vi hade. Peter var verkligen till stor hjälp! Vi gjorde en singel för att det var billigare. Egentligen
hade jag velat göra en LP.
Jimmy någon gång på 70-talet.
Jag fick inte mycket uppmärksamhet för singeln alls. Jag
delade ut den till musikaffärer i Malmö som sålde den på kommission. Men det var
svårt att nå ut. Jag var inget PR-snille direkt och brydde mig heller inte om
att sprida den speciellt mycket.
Mellan 2010 och 2013 hade jag en second hand-affär där jag
sålde de ex jag hade kvar av singeln.
1997 spelade jag också in en CD med bl.a. en ny version av
"Hur E Det Med Dej", men den gamla versionen är nog bättre. Tidningen
Arbetaren skrev faktiskt om CDn och det var väl enda gången som en tidning
uppmärksammat min musik.
Peter igen: Det var mest den brittiska proggen i början av 70-talet som
inspirerade. T.ex Genesis, Van Der Graaf Generator, Pink Floyd, Yes, Gong med
mera. Lite av New Wave kom med senare
t.ex Joy Division.
Efter 81 stängde jag in mig i en studiovärld och lyssnade
knappt på andra. Jag måste ha missat en hel del men jag hade min egen vision
att fullfölja just då. Låter kanske nördigt och kaxigt men så var det.
Egotrippad? Förmodligen....
Det handgjorda omslaget till Peters debut-LP "Klimax".
Klimax var inspelad under en mycket längre period. Runt 1½
år. Medan den andra var avsevärt snabbare inspelad. Ser den andra som mer utåtriktad,
spontan med berättarglädje. Rakare, enklare med stumme av gitarr, bas, trummor
och sång och färglagt med keyboards här och var. Jag la om till en annan sida
av mig där i stora drag.
Musikmässigt är jag nog mest nöjd med Klimax tror jag. Mer
experimentell och spännande, men texterna på Forntida Nyheter är nog bland mina
bästa. Det var väl fullängdsformatet som jag liksom var uppväxt med mest.
Singlar hade väl sin charm men jag ville ge ut en lite större samling av låtar
helt enkelt och LP formatet verkade perfekt för mina syften.
Skivorna är originella med egen ton och uttryck. Många
misstag, men också flera ställen där jag träffade rätt liksom. Varje album av
Klimax är klistrat ihop för hand så det var väl ett hantverk på både insida och
utsida så att säga.
Jag spelade aldrig live solo, men gjorde spelningar runt
79-80 i bandet Kilgore Trout. Visserligen var jag på Viktoriateaterns scen
1983, men det var för en inspelning via en radio Malmöhus-buss utanför. Kom med
i en tävling som tidningen Arbetet hade om nya lokala band som kunde få en dags
gratis studiotid. Ja, just det, jag hade
inget band men kom med som soloartist och hade en svettig halvdag att spela in
3 låtar med alla instrumenten....
Jag spelade gitarr, bas, slagverk och trummaskin, keyboards,
hemmagjorda grejor, leksaker, ja, allt möjligt som skapade ljud kort sagt.
Omslaget till andra LPn "Forntida nyheter".
Efter Forntida Nyheter blev det familj, hus och bil.... ja.,
mycket förändrades men jag fortsatte att spela in i alla fall fast gav inte ut
något med undantag av en CD 1999, som mest är MIDI-ljud överfört på 8 spårs
rullbandare mixat med lite analogt. Har
inte spelat in på många år fast jag spelar lite med en kompis. Spelar akustisk
gitarr då och då. Jag komponerar lite också men har inte fått tummarna loss med
en ny studio. Jag har gott hopp om att det ska bli av.
Mellan 1994 och 2008 sålde jag inte ett enda ex. Jag försökte hålla koll på min försäljning i
en bok och där finns inget mellan de åren. Tyvärr åkte en del i bingen då det
var som mörkast och jag gav bort ett 30tal till en second hand store. 2009 blev
jag kontaktad av en som var mycket intresserad av 80-talets synthmusik och hade
hört talas om Klimax. Han var visst med
i en förening med det huvudsakliga intresset och köpte 10 plattor rakt av. Där
började en revival och fler kontaktade mig efter hand. Jag har kollat på
Discogs och andra ställen där plattorna ligger ute för ganska stora summor och
jag tror att det handlar främst om att de är oerhört sällsynta att få tag i. Av
första Lpn har jag kanske ett 30tal eller fler. Den andra möjligtvis 15 eller
så.
Det fanns massor av band då också, men de flesta kom inte
längre än till en eller två demotejps.
Kassettbandets tid var ju då innan CD:n (bloody bastard) sänkte både
kassett och vinyl. Bitter?? äsch, bara
en aning... Men jag är trots allt glad att vinylen har kommit tillbaka så
starkt. Egentligen är det "totalupplevelsen" som är viktig. Lite brus
och knaster är inte dumt ibland....
Och för alla som inte hittat några av skivorna går det utmärkt att kontakta Peter, som har några ex kvar, och köpa dem av honom. Tack vare de båda herrarnas givmildhet finns också Peters båda LPs samt singeln Peter och Jimmy gjorde för nedladdning i MP3-format HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar